Saturday, September 29, 2012

Bye Bye Grandma

Thursday, last week, we had to say good bye to Grandma as we took her to San Diego Airport again. It was sad to say good bye, but we  hope to see her soon again. Maybe she'll be coming to visit us in winter when it's not so hot here. We'll see.

After dropping her off at the airport around noon, we drove home to Yuma to be back early afternoon plus if fitted our nap schedule for the kids good. Gabrielle, Nico and Sina stayed in San Diego for the day and came to join us at home later that evening. Cassie worked like mad the whole evening on another book report plus a creative presentation that she had to present the next day in school. It felt like she was rushing it, and I told her that she shouldn't be upset in case she would have missed something or in case her presentation wasn't the most creative one there.

The students could choose from making a poster or a power point presentation, and being gone for a couple of days in San Diego, there was absolutely no way she would have time to finish up a power point presentation that evening, so a poster had to do the work this time. BUT, no need to be worried, she did an excellent job as always and we found out today that she received 70/70 on the book report and 30/30 on the presentation so 100% it is!!! Way to go Cassie!!

 Cassie on her way to school the next morning,
with her finished report in her backpack and her presentation poster in her hand.

Here are the final pictures from San Diego. Just minutes before we said our Good byes at the airport. I was able to gather grandma and the kids in some pictures and what I also wanted, to get one nice one with Christof and his mom together. I did. See below.

 Grandma with her youngest grand children. 
The two oldest ones of Gabrielle's children are missing, Melanie and Alexander.


Cassie & Grandma

 Chris with his mother Loretta

4 comments:

  1. Å sorgligt med avsked. Som sagt. Ni verkar haft en fin tid tillsammans iallafall! :-) Och vad roligt för Cassie att det går så bra för henne i skolan! Hon är verkligen otroligt duktig!!!! Imponerande! Men det har jag sagt förut.
    Tack också för din fina kommentar hos mig! Den värmde. Att veta hur svårt avsked kan vara är något jag tror att man förstår ännu bättre när man själv varit eller är i samma situation. Och som du skrev betyder ofta vänner här mer än för de som har sin familj på nära håll. Ofta är vänskapen ännu lite djupare. man hjälper varandra lite extra. Man kanske firar högtider tillsammans som andra firar med familjen. Och så. Man blir lite mer av en extrafamilj för varandra.
    Kramar till er nu och hoppas att ni får en fin helg!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ja visst ar det trakigt med avsked. Speciellt nar man vet att det drojer lange till nasta gang. Vi hade ett par fina dagar tillsammans med Chris mamma vilket var uppskattat av alla da det var forsta gangen hon traffade barnbarnen..lang historia. Systern med familj stannade hos oss ett tag till och tjejerna hade sa kul tillsammans. Vi blev nastan lite forvanade att hon faktiskt kunde prestera sa bra igen, hade nog raknat med nagra missade poang iallafall...men hon vagrar att komma under 100% stracket! Vi ar mer an nojda...:)

      Det ar ju sa. Man forstar battre nar man har varit i samma eller liknande sits. Har man inte bott utomlands/langt bort ifran familjen och "bara" har vanner att relatera till i vardagen, da forstar man inte helt. Hur det som du sager ar att man hjalper varandra lite extra, staller upp, firar tillsammans och gor det lite extra just pga att man inte annars skulle fira alls kanske..Givetvis saknar man nar dom inte langre finns i vardagen. Visst kommer vardagen att rulla pa som det alltid gor, men visst ar det alltid ledsamt.
      Hoppas att ni fick en lugn och fin helg trots allt!
      Kramar

      Delete
  2. Ah vilka fina bilder pa Grandma med hennes barnbarn och son! De är ju lite extra värdefulla eftersom ni verkligen inte kan ses ofta. Jag tycker att Chris är väldigt lik sin mamma!

    Och oj vad duktig Cassie är, som alltid! Det var duktigt att kunna göra ett sant bra jobb pa sa kort tid och dessutom kunna fokusera pa skolan nu när det varit sa mycket annat för henne att tänka pa med familjen som varit pa besök.
    Kramar

    ReplyDelete
    Replies
    1. Tack vannen, ja som sagt, det ar ju de forsta fotona vi har med Grandma, sa det kandes ju lite extra viktigt att dokumentera. Visst ar dom lika!! Det tycker jag ocksa! Jag hade alltid trott att han liknade mest sin far, men oj sa fel jag hade, visst han har sin fars morka farger, men ansiktsdragen, nasa oron ar sa likt mamma..:)

      Ja, vi ar jatteglada att det gick bra denna gang ocksa. Jattekul att kunna halla kvar 100% och inte mindska. Hon var jatteglad och vi nastan forvanat glada da vi raknat med lite samre denna gang! Jattekul.
      Kram

      Delete