Today it's June 6th, Sweden's National Holiday. Unfortunatley, I don't really have any special memories from this day when I was growing up, not more than that the flags were flying high. That's pretty much it. It wasn't even a holiday or as they say in Sweden, "a red day", until I believe in year 2006.
I think that it's a little bit sad that most people in Sweden don't have a stronger patriotic sense and that most Swedes don't bother to much about it. Sure, you are never as Swedish as when you live abroad, but still, to keep some traditions and to celebrate is something that I believe never hurt anyone.
But, especially this "hurt anyone" is what some people think it does. That it might hurt someone's feelings. Unfortunately, some people don't dare to stand up and be proud. Some people, and mostly young school aged children, are taken away the right to celebrate and be proud of the Swedish flag this day or other days like the last day of school. Some people say that it "offends" others, that it shouldn't be "forced upon" others. Some people think that it's bad to fly the flag, like it would be a sign of racism or hate toward others. Why is it that Swedes have so much troubles with "standing out"? No, it's better to be one in the crowd, not offend anyone, not to step on anyone's toes, skip traditions and celebrations in daycare centers and schools because some people (maybe the parents then, I have a hard time believing that a child would feel offended by some of these traditions) MIGHT get offended. What happened??? There are so much racism out there, but doesn't it create even more hate when these things get taken away? Why can't the people that supposedly get offended by the flag, respect and accept that they now live in Sweden (not all by choice I'm sure, but still many got a new safe home there, when they couldn't be safe in their homeland) and because of that show more understanding and out of gratitude at least accept? Could it be that they have the understanding and that it's the Swedish people that assumes that they don't?
Why can't the schools then for instance write a letter to all the parents letting them know what exactly will happen on certain occasions and the ones that doesn't want to attend doesn't have to? Sometimes this does work. I've seen it when I was working in the daycare system in Sweden. Around Christmas time it was a tradition to walk with the children to a church and watch a play and talk about the birth of Jesus. I believe notes were written to the parents that they had to sign if their children were allowed to join, if not they could stay behind with other personal of course, at the daycare center. There were no problems. Most parents didn't object and even if many maybe wasn't religious, they didn't get offended. Kind of the same mentality that many people get their children baptized, but don't believe in God or practice religion or teach their children about it. You do it, but not with much thought behind it. It's somewhat "tradition" something that is "done" in the families. We had some children that weren't allowed to participate in making Christmas decorations, Lucia or what it might have been, but should then the whole daycare center stop doing all this, because it might offend someone that has another belief or custom? As the traditional "Last day of School Ceremony" in church for many schools have been "banned", I think that Lucia, Christmas, Easter, Midsummer etc isn't far behind. Or when is enough enough?
I believe that Sweden and most Swedish people have a lot to learn about feeling patriotic or proud of their country. To be proud and patriotic doesn't have to mean that you show hatred towards others! You can still respect others and their traditions but still happily celebrate yours! I might get a lot of people against me here now, but so be it, I believe that they could learn and take after a lot of the way Americans celebrate. Or for those that might disagree - look closer to home. Norway sure knows how to celebrate on May 17th! Here in the US it's wonderful to celebrate the flag, to show respect, honor and that you are proud and happy to "live in the land of the free". 4th of July is a wonderful day filled with parades, pride and happiness. Maybe the Swedes have forgotten all about that? That it's not to take for granted? Because it was so long ago in history that Sweden had to fight and protect what was theirs, people don't remember anymore. They don't feel proud to be Swedish. They see it as a right to live a life in a country that has so much to offer, not just all the social benefits but that they are living this wonderful life free and safe. The only time they are proud - is if Sweden wins something in some kind of sport. Then everyone waves the flags and are happy to be Swedes...
Many Swedish people have a LOT of opinions about the US and especially the US military. That the US are causing more problems in the world then helping. The world though, many times take for granted and count on the US to react, to do something when there is a conflict somewhere. I really don't want to get too much into politics here on my blog, as this is a sensitive matter. I simply mean that if Sweden would have been in war or been attacked in recent years - people maybe would celebrate their country and that they can live peacefully and safe. Things would maybe be different then.
I'm always divided when it comes to what do I feel more like. Swedish or American? I think that because I have lived my first 19 years in Sweden, 5 years in Switzerland, 8 years in Germany and now 5 years in the US, I have a feeling of being more "European" than American sometimes. I have so many other influences, not just from Sweden, that has formed who I am and how I think. Of course living in the US with an American husband and having American/Swedish children, it's easy to get feel more American than Swedish sometimes.
Still, I try my best to keep all traditions alive, and teach my children about Sweden and to let them know that it's part of their lives too. We have family and friends there, we go to visit and who knows, maybe one day we'll live there? I don't want them to feel estranged and feel no connection. I want them to feel at least somewhat Swedish - especially when they are there - to feel somewhat at home and not as strangers.
Today the only occasion one can hear the Swedish National Anthem is pretty much by sport events. I don't think that the kids even sing it in schools anymore? Anyway, I think it's nice to know the song and I always thought it should be changed to "Sweden" instead of "in the north". Would people then sing it with more pride?
Du Gamla, Du Fria
Original verses by Richard Dybeck:
- 1
- Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
/: Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.:/ - 2
- Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad Du var.
/:Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden.:/
- Louise Ahlén's addition from 1910 (usually not sung)
- 3
- Jag städs vill Dig tjäna, mitt älskade land,
Dig trohet till döden vill jag svära.
Din rätt skall jag värna med håg och med hand,
/:Din fana, högt den bragderika bära.:/ - 4
- Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej mot allt i en värld
/: Nej, jag vill leva, jag vill dö i Norden!.:/
Literal translation
Original verses:- 1
- Thou ancient, thou free, thou mountainous North
- Thou quiet, thou joyful [and] fair!
- I greet thee, most beautiful land upon earth,
- /:Thy sun, Thy sky, Thy meadows green.:/
- 2
- Thou art enthroned upon memories of great olden days,
- When honored thy name flew across the earth,
- I know that thou art and wilt remain what thou wast,
- /:Yes, I want to live I want to die in the North.:/
- Additional verses:
- 3
- I forever want to serve thee, my beloved country,
- Loyalty until death I want to swear thee,
- Thy right I will protect with mind and with hand,
- /: thy banner, the heroes carry high.:/
- 4
- With God I shall fight for home and for hearth,
- for Sweden, the beloved native soil.
- I trade thee not, for anything in a world
- /: No, I want to live, I want to die in the North.:/
Source: Wikipedia
Liz, jag håller med dig om att det är väldigt sorgligt att symbolerna för Sverige har "tagits ifrån" oss. På så vis att fämlingsfientliga organisationer etc mer eller mindre lagt beslag på flaggan och nationalsången. Och detta utan att folk har protesterat eller "satt stopp för det!! Jag tycker verkligen det är dags för Sverige och svenskarna att ta tillbaka dessa symboler. En blågul flagga ska inte alls förknippas med nazister, rasister utan den representerar jag det svenska kulturarvet, vår historia, våra traditioner. SÅ borde det få vara. Och det är hög tid att ta tillbaks dem tycker jag!
ReplyDeleteSedan tror jag som du säger att det kan vara så att svenskarna inte är så patriotiska just för att Sverige inte varit direkt inblandade i något krig på mycket mycket länge. Krig ä fruktansvärt så jag är naturligtvis glad över att Sverige varit förskonat, men visst är det så att en sak som krig verkligen skapar är en "vi-känsla". Vi-mot-dem kanske? Och detta stärker såklart nationalism och patriotism. På både gott och ont.
Sedan kan jag även hålla med om att jag tycker det gått lite väl långt i svenskarnas belägenhet att vara så extremt PC! Man måste få ha åsikter, och man måste få kunna stötta sina traditioner (så länge de inte skadar någon annan) och sin stolthet över sitt ursprung, utan att för den skulle bli betraktade som rasister eller liknande. Som du säger har inte stolthet över sitt ursprung något att göra med detta, utan så länge man kan vara BÅDE stolt över sitt eget land och sin kultur och SAMTIDIGT ha kvar sin respekt för andra länder, folk, etniciteter, traditioner och kulturer så kan det helt klart vara en positiv enande kraft. Tycker jag.
KRAM!!
Alltid roligt att hora att man inte ar ensam om sin asikt, speciellt nar det galler nagonting som detta. Kikade in hos dig nar jag satt och sovde barn och fick da se att aven du tar upp mycket av detta pa din blogg idag! Hade inte mojlighet att kommentera da, men aterkommer!
DeleteDet ar ju verkligen ett amne som beror och som man kanske reflekterar over lite extra en dag som denna. Jag tycker att det ar sa trakigt att det inte ar mer populart att fira i Sverige. Nar man sjalv var barn var det ju som du skrev inte ens en helgdag utan "bara" svenska flaggans dag. Vi hissade flaggan, men mer firande an sa var det aldrig. Nu de senaste aren sedan det blev en helgdag, har jag aldrig varit i Sverige, men som jag forstatt av vanner och familj ar det inte nagon okning av firandet pga att de nu har det lattre med ledighet etc utan det ar lika likgiltigt som forut.
Manga struntar sakert i det pga att de inte bryr sig, sen tror jag det finns manga som skulle vilja fira men kanske avstar eller inte har nagonstans att ga till for att fira. Inga parader, inga officiella/eller valdigt fa iallafall sammankomster ja nastan inte nagonting. Da ar det svart att fira. Ska man dessutom vara radd for att bli tagen for rasist ar det nog en del som tvekar och avstar pga detta. Helt galet att det ska vara sa.
Angaende patriotismen tror jag att det ar sa till viss del.Men aven om Sverige inte har varit inblandade i nagot krig pa sa lange sa kunde man val anda kanna stolthet och gladje och kunna vara lite patriotiska anda tycker jag. Om inte annat for att hedra att det faktiskt ar sa!
Har i USA ar det lattare just med detta tycker jag. Alla ar invandare pe ett eller annat satt har anda, men anda kan man sammanstrala for att fira landet man bor i.
Jag tanker som jag skrev och som du ocksa tycker, att sa lange man respekterar och inte skadar nagon annan sa ska man kunna fira hur man vill. Schweiz hade ocksa en otroligt fin nationaldag. Stora parader och kostymer, smyckade kor etc som travade in i staderna. Jattefint och festligt. Ett litet land med 4 olika officiella sprak, olika landsdelar med olika lagar och seder. Trots detta kom man tillsammans for att fira nationaldagen. Har i USA ar det lite likadant. Spelar inte nagon roll var man kommer ifran, 4. Juli ar jattefestligt for alla, och alla kan valfritt fira hur lite eller hur mycket dom vill.
Som sagt, sa lange man respekterar andra och deras traditioner, seder och bruk sa kommer dom forhoppningsvis acceptera ens egna.
Oj, langt inlagg och langt svar, men detta ar ju ett amne man kan prata mycket och lange om! Stor kram till dig!
Nationaldagen är ju en väldigt ung företeelse i Sverige jämfört med mycket annat och med andra länder, det spelar ju säkert in i det här sammanhanget.
ReplyDeleteVisserligen går just 6 juni tillbaka till 1523 då Gustav Vasa valdes till kung den dagen, men har sedan dess varit Svenska Flaggans Dag ända till 1983 då det blev en officiell Nationaldag, men inte förrän 2005 blev det en helgdag då samtidigt Annandag Pingst plockades bort.
Med tanke på detta är set inte konstigt att firandet inte är så stort. I alla år har flaggan hissats och man har sjungit någon sång i skolan och det visar ju på respekt för Flaggan (och indirekt då för vårt land). Men i övrigt är ju Midsommarafton än ännu större högtid som de flesta kanske anser vara mer av en nationaldag än något annat - denna dag firas bara i Sverige på det sätt vi firar den och den går "way back" med traditioner och samhörighetskänsla.
Norge firar 17 maj som en frigörelse från Sverige och har gjort så sedan de blev ett eget land, USA firar 4 juli som sin självständighetsdag och har gjort så i flera hundra år. Men eftersom Sverige inte har haft dagen som officiell Nationaldag särskilt länge så har det väl bara blivit så att Midsommar tagit över rollen som dag vi firar.
Dessutom firas ju skolavslutningarna här på ett annorlunda vis, med flaggan i topp och ofta besök i kyrkan eller i aulor etc med föräldrar och släktingar som kommer och tittar och det gäller ju från skolstart till student.
Allt är ju relativt, och alla länder har ju sina traditioner och helgdagar som firas mer eller mindre. Jag vet inte om jag vill importera mer kommersiellt tjafs till 6 juni bara för att andra länder firar sina dagar på sitt sätt. Som sagt, sång, dans, folkdräkter och gamla traditioner firar ju vi också även om det är på Midsommarafton...
Ja visst ar det nog sa att nationaldagen ar for ny for att ha rotat sig ordentligt. Det jag tycker ar sa synd ar att mycket som ar nationalistiskt pa en gang ses som rasistiskt. Men visst ar ju Midsommar den typiska svenska helgdagen. Ahh, vad jag onskar att vi kunde komma hem till midsommar...fira tillsammans och lata barnen plocka blommor, binda kransar, dansa kring midsommarstangen....suck..
DeleteI agree with you! Although, the fact that June 6th is of no real significance to Swedes isn't really all that surprising and we kind of make up for it by celebrating midsommarafton. However, there's no reason to not be proud of our country or to change or let go of traditions because of other people and the supposed "feelings" about it. That kind of thing bugs me a lot as well!
ReplyDeleteAbsolutely, that's exactly what I mean. You have to accept and get used to the customs where you live...people in your new country doesn't have to stop their traditions and celebrations just because it might upset you. That's what I don't understand. You have to try to embrace the new traditions and enjoy where you can.
DeleteKan bara hålla med dig och ja man känner sig mer svensk i utlandet än i Sverige.
ReplyDeleteJag har nu bott i Canada i snart 2 år, har tidigare bott i Sydafrika och jag lever med en Engelsman, men har under tiden jag bott i Sverige tyckt att det är synd att man inte kunde få visa sin respekt och kärlek till landet man bor/lever/är i/från utan att bemötas som främlings(invandrar)fientlig.
Har pratat med invandrare som absolut inte kunde förstå det svenska folket att de inte kunde fira nationaldagen.
Jag är ju själv en invandrare och ser inget konstigt i att man firar Canada Day.
Vad roligt att se dig har igen! Kul att du kommenterar! Visst ar det lite sa ibland, att man som svensk i utlandet reflekterar och tanker till lite extra nar det galler sana har saker framforallt.
DeletePrecis som du har jag ocksa bott i flera olika lander och det forsta man "lar" sig ar att man far ta seden dit man kommer. Acceptera och visa intresse, ar det en del saker som du inte vill ta del av pga religion eller andra orsaker, ta det lugnt och stanna hemma tex, du behover ju inte ga ut pa stan och reta dig over folk som firar med parader tex.
Jag har alltid tyckt att det ar roligt och intressant att lara mig sa mycket som mojligt av de seder och traditioner som finns dar jag bor och manga av traditionerna som jag levt med i Schweiz, Tyskland och Sverige har vi tagit med osss till USA. Det ar ju upp till var och en att gora som dom vill nar man bor i ett land som inte ar ens "hemland", men att visa respekt for att landets invanare har andra traditioner, seder och bruk tycker jag ar det mindsta man kan gora.
Nar firas Canada Day? Mycket parader och liknande som har i USA den 4 Juli eller firar ni pa nagot annat vis?
Ja exakt, jag har tagit med traditioner hit och vi firar Thanksgiving (våran är tidigare än eran :))
ReplyDeleteCanada Day firas med parader och så den 1:e juli.
Vi bor i Delta, BC straxt utanför Vancouver anledning till att vi flyttade hit var att min sambo fick ett erbjudande om fast anställning här och eftersom vi ville starta om på "nytt" med nåt som var vårt valde vi att flytta. (istället för att bo i den andres land) själv jobbar jag inte.
Denna sida är engelstalande.
2 barn har jag (pojkar) den äldste bor i Sverige han är snart 22 år, här med mig bor min yngste son Marcus och han är 15 år.
Kram
Vad roligt att fa lara kanna dig lite mer! Maste vara svart att ha ena sonen sa langt borta, det ar nagot jag ofta tanker pa nar jag tanker pa framtiden, att jag inte vill bo i en annan varldsdel an mina barn...men det ar ju nagot man far vara medveten om att det eventuellt kan handa.
DeleteRoligt att du/ni ocksa har tagit er an lite traditioner dar ni nu bor!
Kommer att kika in hos dig lite mer! Kram